woxis

Gissa hur många gånger jag och mamma varit på väg att försäga oss under hösten.....

Närmast har de nog varit när vi setat runt matbordet tillsammans och mamma börjar på en mening men mitt i den blir tyst och säger.... näää jag tänkte fel, det var inget.             HAHAHA
Då skulle hon påminnan mig att boka parkering på arlanda för det blir billigare.

Och jag har stoppat mig presis innan en mening flera gånger.

Helgen innan vi åkte ville pappa träffas men vi fick komma på nån dålig ursäkt för då hade vi alla bara den här resan och alla detaljer runt den i huvet så vi vågade inte träffa honom.

Så när dom lämnade landet på onsdagen pusstade jag ut en aning då hade vi några dagar att prata fritt inann vi också skulle åka på lö.

DEN MEST KRITISKA DAGEN.

Lördagen då alla andra skulle anlända och checka in utan att bli upptäckta.
Alla Bergins var på plats utom Samuel som också skulle komma under lördagen.

Min bror Elias och Julia landade strax efter lunch så dom var till hotellet en snabbis för att sen "hålla sig undan" så dom gick och åt på en restaurang i närheten.

Samuel som kom på eftermiddagen skulle egentligen inte vara runt vårat hotell och snurra men blev lite felguidad av sin syster.....

Mamma var hypernervös och smsande oss hela tiden för att ha koll, hela dagen fram till ca 16.00 hade hon fixat så att hon och pappa var på Jeapsafari i bergen. På väg hem från safarin på en snedgata från hotellet ser hon Elias springa över gatan framför henne... Hon fejkar sjukdom för att få pappas uppmärksamhet.....illamående och hjärtklappning. Pappa som är lugnet själv hinner väl tänka "vart fan finns de nått sjukhus här då och vafan inte utomlands" ....

Elias springer över gatan för att han har fått syn på Samuel som går åt exakt den riktningen som hotellet ligger och han vet att mamma och pappa är på väg dit eller att dom är där. Elias har allstså inte sett mamma och pappa villket mamma tror så hon går lugt vidar efter en stund i tron om att dom gömt sig.

Pappa envisas om att köpa vatten till mamma som "inte mår bra" och går till närmsta affär som delvis sitter ihop med en restaurant som går i en vinkel. På denna restaurant som tur är bakom ett hörn sitter nu Elias, Julia och Samuel.

Mamma och pappa går till hotellet där mamma helt plötsligt mår väldigt bra och börjar pyssla inför kvällen då hon ska ta med pappa på en "väldigt speciell restaurant" :)
Deras balkong låg mot entrén på hotellet så hon var tvungen att lura pappa från balkongen då vi skulle först anlända och sen ta ut från hotellet undertiden dom var på rummet.

En gång när han gick mot balkongen ropade hon efter honom att komma och titta på va för kläder han skulle ha till kvällen.... han tyckte väl att hon var lite fjantig men men ..... inget mer.

Han anade ingenting och blev VÄLDIGT överaskad när mamma luras ner honom i nån gränd och fram till en dörr med balonger.... där vi stod innanför och sjöng "ja må han leva" !



Bål, snacks, plockmat och balonger har begins och min bror fixat....
vi anlände ca en timme innan mamma och pappa skulle komma efter en hel dags resande. 



Samuel och Kim är på taket och spanar så vi ska vara berädda .....



Mamma puttar in den motvilliga pappa som tror att han går in till ett
privathus och inte en restaurant..... så rätt han hade men endå så fel...





Och mamma fäller nån tår av lättnad.....

Sen blev de skit god middag på roligaste hotellet på hela playa del ingles tror jag. Ett svenskt dansbandshotell, hahaha. Maten var riktigtbra och vi parodidansade allihop och diggade med till alla svenska gamla dansbandshits!



Och hur hamnade vi där?
Jo, Bergins faster har nämligen bott på detta hotell varje år i 20 år och så även detta år.
Så dom ville vissa oss hotellet och personalen oss ;)